Trasmatta

En trasmattans lovsång

Jag älskar trasmattor av så många skäl. När jag växte upp hade vi en speciell matta som bara togs fram till jul och lades tvärs över köksgolvet. Den var lång och smal. Inte speciellt fin. Mörka murriga bottenfärger och inte helt symmetriskt randad. Det som var speciellt med den var att när den låg där på golvet så visste man att det var jul. Det var nog då som min vurm för trasmattor började. Med åren har jag samlat på mig många fler skäl att älska trasmattor.

Varpen

Solva och Skeda
Bild ur ”Nya Mattor” från 1959.

Den som själv väver (eller i alla fall har provat) vet förmodligen vilken tidsåtgång det handlar om att sätta upp en väv. Först behöver varpen göras i ordning. Första stegen är att varpa och förskeda. Sen ska varpen dras på garnbommen innan det är dags att solva och skeda. Till sist görs fram- och uppknytning. Varje moment kräver stor noggrannhet. Blir det fel så behöver det rättas till. Annars syns det i mattan.

Jag älskar handvävda trasmattor för att den är resultatet av att någon med noggrannhet, tålamod och skicklighet har utfört alla dessa moment.

Inslaget

Mattrasor
Många många meter klippta mattrasor.

Förutom varp så behövs inslag för att få till en matta. Till trasmattor används ca 1-2 cm breda klippta tygremsor som inslag. De klippta remsorna sys ihop till långa band som lindas ihop till nystan.

I vävstolen
Klippta trasor på väg att bli en trasmatta.

Det behövs ungefär 1,5 kg klippta mattrasor för att väva en kvadratmeter trasmatta. En trasmatta brukar vara sisådär 2-3 kvadratmeter stor.

Jag älskar äkta gamla trasmattor för att en människa av kött och blod lagt ner timmar av arbete på att remsa hundratals meter tyg så att det ska gå väva av det.

Återbruket

Närbild trasmatta i tuskaft
I den här mattan finns det både manchesterbyxor och rutiga flanellskjortor.

För hundra år sedan var återbruk något man i torp och stuga nödgades till av ekonomiska skäl. I kärva tider har varenda liten palta och pinal tagits tillvara, lappats och lagats. Och när det till sist inte fanns något kvar värt att laga blev tyglumpen väggisolering mellan timmerstockar, eller kanske inslag i en trasmatta…

Idag ser livet annorlunda ut och vi lever i ett land där de allra flesta av oss åtnjuter en ekonomisk grundtrygghet. Ekonomiska skäl till återbruk finns inte på samma sätt som förr. Idag finns istället växande sopberg, sinande naturresurser och ökande miljöproblem. För mig personligen är detta tungt vägande skäl till att återbruka. Vi svenskar köper i snitt 13 kg textilier per år, varav 8 kg hamnar på soptippen.

Jag älskar trasmattor för att de är ett fantastiskt sätt att återbruka textilier på.

Historien

Skarvade mattrasor
Ihopsydda mattrasor. Var det en gång en skjorta, gardin och byxa?

Jag har haft förmånen att ta emot säckvis med färdigklippta mattrasor. Trasor som annars hade hamnat på tippen. Jag har gått igenom de fint nystade trasorna, sorterat dem och fascinerats över den möda som lagts ner på att klippa och sätta samman dem. Kvinnomöda, helt säkert. Så ruskigt nära det var att all denna nedlagda tid höll på att gå till spillo.

Jag har suttit vid vävstolen och fantiserat om vem som en gång ägde och bar den skjorta som jag skyttlar in i väven. Manchesterbyxorna, de blommiga möbeltyget… Vad har sagts och gjorts när dessa textilier bars och användes? Finns där glada minnen? Sorgliga?

Jag älskar trasmattor för att en trasmatta inte bara är en matta. En trasmatta är en bit liv, en bit historia. En bit återbruk som är bra för djuren, naturen och kommande generationer.

Därför älskar jag trasmattor.

Julmattor
Trasmattor vävda av återbrukade textilier.

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

2 reaktion på “En trasmattans lovsång”

  1. Fint skrivet till trasmattans lov!
    De som tycker det är dyrt med hemvävda mattor borde få hjälpa till att sätta upp en väv och göra iordning trasorna.
    Fina mattor!
    Ha det gott!

    1. Tack! Ja, jag tror det är så med många hantverk. Tycker det är jättebra att fler och fler öppnar upp och bjuder in besökare i verkstäder och ateljéer. Får man se med egna ögon är det lättare att förstå 🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.