Etikettarkiv: Höst

Tova en ljuslykta

Älskar gamla glasburkar. Får man bara bort etiketterna på dem så kan jag tycka att de är fina och användbara, precis som de är. Men nu är det höstmörkt och jag råkar vara inne i en tovningsperiod (tovar på allt!). Så jag har testat att tova på glasburkar och resultatet blev riktigt trevliga ljuslyktor! Med batteridrivet ljus i och locket på så blir de fina små nattlampor till barnrummet. Så gräv fram en gammal glasburk (jag vet att du har en!!) ur köksskåpet så tar vi och tovar!

Färdiga tovade ljuslyktor
Färdiga tovade ljuslyktor. Den främre med batteridrivet värmeljus, den bakre med LED-slinga.

Fortsätt läsa Tova en ljuslykta

Stickade torgvantar

Lycka är väl ändå att ha hittat något där själva görandet är belöning nog och slutresultatet egentligen bara blir en trevlig bonus? Dessa torgvantar har alstrat mig glädje i så många led. De är stickade av egenspunnet garn och att spinna är sannerligen en välgörande hobby för en garngalen ullälskare som jag.

Förutom stickbeskrivningen på själva torgvantarna följer här nedan en summering av mina första försök att färga tops och fraktalspinna.

Jo faktiskt. Jag blir lite lyckligare av att ha de här torgvantarna på mig.

Stickade torgvantar
Färdigstickade torgvantar av egenspunnet fraktalgarn.

Fortsätt läsa Stickade torgvantar

Alva-vanten

Det ulliga och mjuka som lossnar från hundar vid borstning går att spinna till garn. I det här fallet var det en eurasier vid namn Alva som blivit borstad.

Jag har läst att hundhår till och med värmer mer än ull. Väldigt lämpligt till sockar och vantar för oss frusna, med andra ord.

Alvavantar
Stickade damvantar med öglemudd.

Så av Alvas underull, tillsammans med lite av tackan Sejas jämtlandslockar, spann jag ett 3-trådigt kedjetvinnat garn som jag stickade ett par Alva-vantar av. Stickbeskrivningen finns att ladda ner här nedan! Fortsätt läsa Alva-vanten

Sticka en halsdukskrage

Jag har varit till Ullforum i Ås och köpt ljuvlig jämtlandsull. Ett hekto använde jag till att öva långdrag vid spinnrocken. Det var rena drömmen att spinna den här ullen!

Resultatet blev ett mjukt och elastiskt 2-trådigt garn som jag sen syrafärgade på spisen. För att kunna använda upp allt garn (samtidigt som jag inte ville att det skulle bli katastrof om garnet plötsligt tog slut) så fick det bli en halsduk/cowl.

Pågående stickning i Jämtlandsull
Blivande halsduk/cowl med knäppning, stickad av handspunnen Jämtlandsull.

Jämtlandsullen är väldigt mjuk och go att ha mot halsen, så jag blev nöjd!

Halsdukskrage
Halsdukskrage (cowl) med knäppning, stickad av handspunnen Jämtlandsull.

Maskmönstret jag använt hittade jag i boken ”A second treasury of knitting patterns” av Barbara G. Walker (sidan 219). Mönstret blir inte liksidigt men både fram- och baksida blir fina. Viktigt när man gör sjalar och halsdukar, tycker jag.

Jag använde stickor nr 4 och kom 116 cm med 247 meter garn. Troligen tar man sig längre om man köper ett 100-grams nystan i grovlek för stickor 3-3,5 mm. Så antagligen kan du sticka längre, och göra en vanlig halsduk utan knäppning, om du vill…

Bredden blev ca 22 cm och det tyckte jag var lagom.

Och här är stickbeskrivningen för den som vill göra en liknande!

Sy en ihopvikbar hink

En ihopvikbar bärhink var vad jag ville åstadkomma. För hur många gånger har det inte hänt att jag sprungit på hallon och blåbär men inte haft med mig något att plocka i? Så jag klippte sönder en IKEA-kasse och satte mig vid symaskinen och gjorde en sån här!

Hinkpåse
Misstänkt lik en väska, jag vet. Men det är en hink!!

Jag inser att det inte ser ut som en hink. Men den funkar bra som hink och den är ihopvikbar! Liten nog att ha med sig i fickan eller handväskan, men stor nog att rymma fyra liter bär. Dessutom tålig, stabil och lätt att rengöra. Bara att skölja ur och använda igen. Här nedan följer en beskrivning på hur man syr den. Fortsätt läsa Sy en ihopvikbar hink

Örter – Användning och hantering

Det här med örter tycker jag är spännande! Personligen tycker jag att det är roligast med hudvårdsbiten, dvs att göra egna salvor och dylikt. Så jag har hittills inte brytt mig så mycket om den invärtes användningen. Men inför sommarens insamling och beredning har jag läst på lite. Så här kommer en kort sammanställning kring örthantering och användningsmetoder, både för invärtes och utvärtes bruk.

Vad är en ört?

En ört är en växt som har medicinsk verkan på kroppen. Det är inte alltid lätt att veta exakt vilken beståndsdel i växten som är den verksamma och allt som oftast så samverkar flera beståndsdelar. En del verksamma ämnen är vattenlösliga och andra ämnen är fettlösliga. Så ibland är det effektivast att bereda en örtolja på en specifik växt och i andra fall tillgodogör man sig det verksamma i en ört bäst genom att ta ett hett örtbad. Fortsätt läsa Örter – Användning och hantering

Älskade ogräs

Våren är min favoritårstid! Hjärtat gör ett litet glädjeskutt varje år när jag hittar säsongens första tussilago…

tussilago
Vårens första tussilago

Den första grönska som dyker upp i rabatterna (i alla fall våra) är dock ogräs och därmed drar maktkampen om trädgården igång för säsongen.

Ogräs
Mera ogräs

Samtidigt kan jag inte låta bli att fascinerats över den växtkraft som finns i våra vanligaste ogräs. Kan man egentligen annat än imponeras av maskrosen som lyckas bryta sig igenom asfalten? Våtarven behöver knappt ens nudda marken med sina rötter för att ändå få nog med näring så det räcker till en grön heltäckningsmatta i potatislandet. Och brännässlan, den dyker upp både på gödselstacken, stenröset och i vinbärsbusken. Blygsamma behov i kombination med stor livsaptit verkar vara ett överlägset vinnarkoncept.

Vad många inte tänker på är att de flesta av våra ogräs faktiskt är örter. En ört är en växt som har medicinsk verkan på kroppen. Utskällda och avskydda bekämpas de för att försvinna från våra rabatter, grusgångar och gräsmattor. Men de kommer ändå tillbaka, gång på gång… Kanske av en anledning? Fortsätt läsa Älskade ogräs

Stickat + tidningspapper = varma skosulor!

Jag blev jätteglad när mamma frågade om jag ville överta hennes Lundhagskängor! Kängorna var dock utan foder, så det dröjde inte många minuter innan tårna var iskalla trots ullstrumpor… Men med tidningspapper och en bit stickat så löste det sig. Så här gjorde jag ett par varma skosulor!

Fortsätt läsa Stickat + tidningspapper = varma skosulor!